Oavsett partifärg har det alltid hetat från regeringshåll och SÄPO att det inte har förekommit någon åsiktsregistrering i Sverige.
Oavsett partifärg har det alltid hetat från regeringshåll och SÄPO att det inte har förekommit någon åsiktsregistrering i Sverige, dvs. registrering "enbart på grundval av åsikt". Formuleringen skulle naturligtvis tolkas som att det inte räckte med att en person hyste revolutionära, omstörtande åsikter utan personen i fråga skulle också gjort sig skyldig till någon typ av handlande (oklart vilket), som skulle berättiga till en registrering. Självklart har denna formulering enbart varit en dimridå, som just syftade till att dölja att SÄPO bedrev åsiktsregistrering av fr.a. den revolutionära vänstern fr.o.m. slutet av 60-talet och i synnerhet på 70-talet. Men att visa detta svart på vitt har varit betydligt svårare.
Den nyligen öppnade akten på Torsten Leander visar dock att han registrerades på grundval av sina åsikter. De uppgifter, som förekommer i denna akt , består konkret av att 1) han var medlem i Clarté, KFML:s studentorganisation; 2)att han hade beställt 8000 flygblad till Karlskrona under 1970 års valrörelse; 3) att han hade ansökt om medlemskap i KFML; och 4) att hans bil stod parkerad utanför en lokal, där FIB/Kulturfront, i vilken organisation KFML/SKP hade stort inflytande, höll årsmöte. Uppgiften om flygbladsbeställningen kan SÄPO ha fått antingen genom telefonavlyssning eller brevöppning; medlemsansökan bara genom brevöppning , medan uppgiften om den parkerade bilen förutsätter spaning på stället. Ingen av dessa handlingar är i sig omstörtande utan endast ett följdriktigt resultat av Torsten Leanders åsikter, och rimliga bara utifrån hans åsikter.
Torsten Leander förlorade sin anställning som snickare vid marinmuseet i Karlskrona 1979 på grundval av denna registrering. Jag själv förlorade en anställning som städare vid Philips i Järfälla samma år av samma skäl. Efter en månads anställning kom en pinsamt berörd arbetsledare och berättade för mig att jag hade fallit igenom säkerhetskontrollen. I motsats till Leander drev jag emellertid aldrig frågan vidare, eftersom jag inte var ett dugg förvånad, inte var beroende av anställningen och slutligen ansåg att jag hade viktigare uppgifter på den tiden än att försöka ställa till med rabalder kring mitt avsked.
Det är bra att Torsten Leander och hans ombud, Dennis Töllberg, drev frågan vidare till Europadomstolen och sedan fick tillgång till Leanders akt, eftersom denna otvetydigt belägger åsiktsregistrering.
Men man måste vara otroligt naiv, om man inte förstår att SÄPO har bedrivit en mycket omfattande åsiktsregistrering av vänsterfolk i Sverige. Det räcker med att ta del av den norska Lund-kommissionens rapport nr 15 till Stortinget 1996. Från slutet av 60-talet till 1981 upprättades 20000 akter på norrmän, huvudsakligen på personer med anknytning till den norska marxist-leninistiska rörelsen, dvs. AKP(m-l), SKP:s norska motsvarighet. Utgångspunkten för övervakningen var att AKP(m-l) var "uttalat revolutionärt". Den norska säkerhetspolisen registrerade alla, som hade någon som helst beröring med AKP(m-l). Säkerhetspolisen registrerade inte bara medlemmar i AKP(ml), dess ungdomsförbund och studentorganisation utan även medlemmarna i de organisationer, i vilka AKP(m-l) antogs ha ett stort inflytande, som till exempel Kvinnofronten, SOLKOM (solidaritetskommittén med Vietnams folk) etc. De som prenumererade på "Klassekampen", AKP(m-l):s dagstidning, besökte AKP(m-l):s sommarläger eller var uppsatta på Röd Valgallians vallistor, blev också registrerade. Till och med yngre barn blev registrerade. !973 upprättades en akt på en 11-åring som "trolig deltagare" på ett sommarläger. Barn, som reste med sina föräldrar till Albanien, blev också registrerade. Enligt rapporten räckte det med "lösa sympatier för m-l rörelsen" för att bli registrerad. Den norska säkerhetspolisen telefonavlyssnade AKP(m-l):s partilokaler och Oktoberbokhandlar runtom. i Norge. Det framgår inte av rapporten om säkerhetspolisen också bedrev rumsavlyssning eller infiltration av AKP(m-l), men detta är mycket troligt. Dessutom bedrev man spaning mot AKP(m-l), till exempel mot sommarläger, gatuförsäljning av tidningar och demonstrationer.
Finns det någon som helst anledning att tro att SÄPO i Sverige skulle ha bedrivit en mindre omfattande övervakning av den revolutionära vänstern än sina norska kollegor?
Per-Åke Lindblom